Elmanpatent

1. Vad är en patentkonsult?
2. Vad är skillnaden mellan patentkonsult och patentombud?
3. Vad kan en patenkonsult göra som inte patentverket får göra?
4. Varför ska jag patentera?
5. Hur tjänar jag pengar på mitt patent?
6. Vad bör jag göra först om jag vill patentera min uppfinning?
7. Kan jag få patent på min uppfinning?
8. Vad är en nyhetsgranskning?
9. Varför ska jag nyhetsgranska min uppfinning?
10. Kan jag själv göra en nyhetsgranskning?
11. Vad är en patentbarhetsbedömning?
12. Varför ska jag patenterbarhetsbedöma min uppfinning?
13. Kan jag själv patenterbarhetsbedöma min uppfinning?
14. Vad är en aktiv patentbarhetsbedömning?
15. Varför är det effektivare att göra samtidig nyhetsgranskning och patenterbarhetsbedömning?
16. Vad är en patentintrångsundersökning?
17. Vad är skillnaden mellan patentbarhetsbedömning och patentintrångsundersökning?
18. Hur får jag ett svenskt patent?
19. Varför ska jag söka ett svenskt patent?
20. Kan Elman Patent hjälpa mig med PCT-ansökningar?
21. Måste en ny ansökan skrivas om inför PCT-fasen?
22. Måste en ny ansökan skrivas om jag byter patentkonsult?
23. Varför är det kostnadseffektivare att låta samma konsult som patenterbarhetsbedömt uppfinningen skriva patentet ?
24. Vad är ett föreläggande?
25. Varför ska förelägganden besvaras i två steg?
26. Kan förelägganden besvaras på olika sätt?
27. Vilket sätt att besvaras föreläggandet ska jag välja?
28. Hur får jag patent i utlandet?
29. Vad kostar det att få patent?
30. Vad är konsultkostnaderna för att få en patentansökan utformad?
31. Hur kan jag sänka kostnaderna för mitt patent?
32. Vad är en spökskrivare?
33. Förhandlingar vid patentintrång
34. Domstolsprocess vid patentintrång
35. Preventiv verkan av patent
36. FTO (Freedom To Operate)

1. Vad är en patentkonsult?

En patentkonsult är en privat anställd konsult eller konsult med eget företag som kan hjälpa till med att skriva patentansökningar, göra nyhetsgranskningar, patenterbarhetsbedömningar, patentintrångsundersökningar och besvara förelägganden från patentverket.

En patentkonsult är inte anställd av eller har skyldigheter gentemot patentverket, utan allt du diskuterar med konsulten stannar mellan er.

2. Vad är skillnaden mellan en patentkonsult och ett patentombud?

Ett patentombud är en patentkonsult, som dessutom åtar sig ombudsskapet gentemot patentverket. Ombudskapet innebär att PRV skickar alla papper till ombudet i stället för till uppfinnaren och ombudet ansvarar för att svar och andra dokument lämnas in i tid utan uppfinnarens inverkan.

Det är avsevärt dyrare att lämna en uppfinning till ett patentombud istället för en patentkonsult, eftersom den formaliahantering som följer med ombudskapet är omfattande och med åtagandet följer ett ansvar som kräver särskilda anställda, hjälpmedel för att sköta de administrativa processerna och försäkringar.

3. Vad kan en patentkonsult göra som inte patentverket får göra?

Patentverket är en statlig myndighet som gärna hjälper till med allmänna frågor om patent, men de får inte besvara specifika frågor om enskilda ärenden, eftersom de då skulle motverka sitt eget syfte och riskera att hamna i en jävssituation.

En patentkonsult har inga sådana begränsningar utan kan besvara alla typer av frågor om patent, självklart även sådana som har med en specifik uppfinning att göra. Patentkonsulten argumenterar alltid för uppfinnarens sak och behöver inte vara objektiv utan tar partiskt uppfinnarens sida i diskussioner med patentverket.

4. Varför ska jag patentera

Om man har för avsikt att utveckla, tillverka och sälja sin uppfinning, fungerar patent som en försäkring och förebygger att någon kopierar din uppfinnning. I jämförelse med kostnaden för produktutveckling och produktion är patent att betrakta som en billig försäkring.

Om man inte har för avsikt att utveckla sin uppfinning utan vill låta någon annan licensiera uppfinningen, är patent ett sätt att få licenstagaren att betala för en licens.

5. Hur tjänar jag pengar på mitt patent?

Tillverkar och säljer du din egen uppfinning tjänar man inte pemgar på patent, men patent kan förhindra ekonomiska förluster vid piratkopiering på ett sätt som påminner om en försäkring.

Tjäna pengar på patent kan man göra genom att licensiera ut sin uppfinnning. Har man en färdig produkt ingår en patentlicens oftast i licensavtalet, medan har man bara ett patent avser licensavtalet en ren patentlicens.

6. Vad bör man göra först om man vill patentera sin uppfinning?

Det första som bör göras är en nyhetsgranskning och en patenterbarhetsbedömning. Genom dessa får du reda på om du kan erhålla patent på din uppfinning.

Patenterbarhetsbedömningen utgör ett bra underlag för beslut om fortsatt verksamhet kring uppfinningen.

7. Kan jag få patent på min uppfinning?

För att få patent på en uppfinning måste den uppfylla alla tre kraven på nyhet, uppfinningshöjd och teknisk karaktär.

Huruvida uppfinningen uppfyller kravet på nyhet kan man få reda på med en nyhetsgranskning.

Huruvida uppfinningen också uppfyller kraven på uppfinningshöjd och teknisk karaktär besvaras av en patenterbarhetsbedömning, som genomförs med en nyhetsgranskning som bakgrund.

8.Vad är en nyhetsgranskning?

För att ta reda på om det går att få patent på en uppfinning bör en nyhetsgranskning göras. En nyhetsgranskning ger en serie dokument med ett innehåll som kommer så nära uppfinningen som går att hitta. Dokumenten kan vara andra patent, vetenskapliga artiklar eller vilken typ av dokument som helst. Själva nyhetsgranskningen ger dock inte svar på frågan om det går att få patent, utan används som stöd för en patenterbarhetsbedömning.

9. Varför ska jag nyhetsgranska min uppfinning?

Utan nyhetsgranskning får man ingen förhandsinformation om huruvida ens patentansökan kommer att leda till patent. Nyhetsgranskningen kan alltså vara helt avgörande för om man ska välja att gå vidare med hela projektet, eftersom det kan visa sig finnas inte bara liknande eller identiska patent, utan även likande eller identiska produkter.

Själva nyhetsgranskningen ger dock inte svar på frågan om det går att få patent, utan används som stöd för en patenterbarhetsbedömning.

10. Kan jag själv göra en nyhetsgranskning?

Du kan själv känna till liknande produkter på marknaden, artiklar om sådana produkter i din egen fackpress eller genom internet och detta kan utgöra del av en nyhetsgranskning. Är du forskare kan du göra en egen sökning i vetenskapliga artikeldatabaser.

Därtill finns patentdatabaser kostnadsfritt tillgängliga, men är du inte van vid databassökning och helst bekant med de specifika klassificerings- och sökmetoder som används i sådana databaser är det bäst att låta en konsult genomföra patentdatabassökningen.

Elman Patent kan naturligtvis utöver patentdatabassökningar genomföra sökningar i vetenskapliga artikeldatabaser, på internet eller på annat sätt.

11.Vad är en patenterbarhetsbedömning?

En patenterbarhetsbedömning är en bedömning gjord av en patentkonsult, som säger om en uppfinning kan patentskyddas. Normalt sett görs en patenterbarhetsbedömning med utgångspunkt från en nyhetsgranskning och ju bättre gjord nyhetsgranskning och ju mer omfattande nyhetsgranskning, desto säkrare kan patenterbarhetsbedömningen göras.

12.Varför ska jag patenterbarhetsbedöma min uppfinning?

Undantagsvis kan i en nyhetsgranskning hittas dokument som visar exakt den uppfinnning man vill söka patent på, men normalt sett är det inte så enkelt. För att kunna utröna om man kan erhålla patent med utgångspunkt från en nyhetsgranskning måste dokumenten tolkas av en patentkonsult och resultatet uttryckas som en patenterarhetsbedömning.

Patenterbarhetsbedömningen är helt avgörande för den fortsatta patentprocessen och detta kan mycket starkt påverka huruvida man ska välja att driva uppfinningen vidare eller ej.

13.Kan jag själv göra en patenterbarhetsbedömning?

Nej, patenterbarhetsbedömningar kan bara göras av någon väl insatt i patentjuridik som dessutom har tekniskt kunnande, som en patentkonsult.

14.Vad är en aktiv patentbarhetsbedömning?

Ofta är uppfinnare experter på det område inom vilket de gör uppfinningar och har då en bestämd uppfattning om hur uppfinningen ska se ut. En normal patenterbarhetsbedömning svarar då bara på frågan om just denna eller dessa utföringsformer kan erhålla patentskydd.

I vissa fall har uppfinnaren inte en så väldefinerad uppfinning utan kan tänka sig flera lösningar eller har helt enkelt inte något fullt utvecklat förslag på lösning och ser gärna att patentkonsulten föreslår en sådan patenterbar lösning. Den aktiva patenterbarhetsbedömningen baseras på en serie nyhetsgranskningar som aktivt söker patenterbara lösningar på ett givet problem. En aktiv patenterbarhetsbedömning kan även söka lösningar med utgångspunkt inte bara från patenterbarhet utan även avseende teknisk realiserbarhet, producerbarhet och produktionskostnad.

15.Varför är det effektivare att göra samtidig nyhetsgranskning och patenterbarhetsbedömning?

Patentbyråer beställer normalt nyhetsgranskningar från andra leverantörer, så först leverantören och sedan patentbyrån måste läsa in sig på ärendet, vilket förstås fördyrar och fördröjer resultatet.

Elman Patent rekommenderar att granskning och bedömning sker parallellt, vilket ger snabbare och kostnadseffektivare resultat, eftersom endast en person måste läsa in sig på ärendet. Genom att bedömningen pågår medan granskningen genomförs kan inriktningen på granskningen dessutom ändras under granskningens gång, så att nya aspekter av uppfinningen uppmärksammas vilket förbättrar resultatet. Detta är inte möjligt om granskning och bedömning sker separat.

16.Vad är en patentintrångsundersökning?

En patentintrångsundersökning talar om huruvida en produkt gör intrång i ett patent, alltså om ägaren till patentet kan avkräva tillverkaren av produkten en licens eller hindra denna från att tillverka produkten.

Vid en patentintrångsundersökning jämförs en produkt med skyddsomfånget hos ett patent eller med det predikterade skyddsomfånget hos en patentansökan. För att hitta det eller de patent som uppfinningen ska jämföras med genomförs normalt först en nyhetsgranskning.

Typiskt görs först en översiktlig patentintrångsundersökning som eliminerar patent som produkten inte sannolikt kan göra intrång i, exempelvis för att deras giltighet upphört eller för att de bara har giltighet i jurisdiktioner där tillverkaren av produkten inte är verksam. Efter den översiktliga patentintrångsundersökning genomförs specifika patentintrångsundersökningar avseende kvarvarande patent.

17.Vad är skillnaden mellan patenterbarhetsbedömning och patentintrångsundersökning?

Patenterbarhetsbedömningar och patentintrångsundersökningar svarar på helt olika frågor och genomförs på helt olika sätt, se dessa. Patentintrångsundersökningar genomförs alltid på ett mycket stringent sätt och blir därför kostnadskrävande, medan patenterbarhetsbedömningar kan genomföras med olika grad av omfattning och stringens, så dessa kan vara mindre kostsamma.

18.Hur får jag ett svenskt patent?

Genom att lämna in en patentansökan till svenska patentverket får uppfinnaren en garanti att ingen annan därefter kan få patent på uppfinningen, men detta innebär bara att uppfinnaren ansökt om, alltså begärt, patent och ger ingen garanti att detta leder till ett godkännande. Om man i förväg vill veta vilka chanserna är att ansökan godkänns, bör en patenterbarhetsbedömning genomföras innan ansökan lämnas in, se ovan.

Patentansökningar ska utformas med en särskild logisk struktur som gör det tydligt hur uppfinningen skiljer sig från känd teknik, hur den kan konstrueras och vad man begär skydd för. Dessutom finns formella krav på utformningen. Detta gör absolut bäst en patentkonsult.

Efter inlämning sänder patentverket ut ett föreläggande med kritik mot ansökan, som man kan besvara och besvaras detta kan ansökan godkännas. Om uppfinnaren har svårigheter att besvara föreläggandet kan en patentkonsult utforma svaret.

19.Varför ska jag söka ett svenskt patent?

Som en del av patentverkets behandlingsprocess utfärdas förelägganden, som är utlåtanden om patenterbarheten. Dessa utlåtanden ingår i ansökningsavgiften. För att kunna välja om man bör gå vidare med ansökan i utlandet vill man ha tillförlitliga förelägganden från något patentverk så snabbt som möjligt och helst till så låg kostnad som möjligt.

Svenska patentverket är snabbare än de flesta, ger välgjorda förelägganden och är påtagligt billigare än exempelvis Europeiska patentverket eller WIPO.

Därtill är det förstås viktigt med patentskydd på sin egen hemmamarknad.

20. Kan Elman Patent hjälpa mig med PCT-ansökningar?

Ja, självklart!

21. Måste en ny ansökan skrivas inför PCT-fasen?

Nej, självklart inte om ansökan skrivits av en patentkonsult. Det enda som är nödvändigt är en översättning av originalansökan till engelska.

Om produkten vidareutvecklats sedan ansökningstillfället, kan det ibland finnas anledning att göra tillägg till ursprungsansökan, men resten lämnas oförändrat.

22. Måste en ny ansökan skrivas om jag byter patentkonsult?

Nej, självklart inte.

Byte till en ny patentkonsult kan ibland vara förknippat med en liten uppläggningsavgift, men inget annat är motiverat. Om Elman Patent övertar annan patentkonsults ärende, utgår ingen uppläggningsavgift.

23.Varför är det kostnadseffektivare att låta samma konsult som patenterbarhetsbedömt uppfinningen skriva patentet?

Den som genomfört patenterbarhetsbedömningen är väl insatt i hur uppfinningen fungerar och hur den skiljer sig från närmast känd teknik. Detta är en förutsättning för att kunna skriva patentet och den konsult som genomfört patenterbarhetsbedömningen är redan insatt i de frågorna och behöver då inte läsa in sig ytterligare en gång, så som en ny konsult i ärendet måste göra.

24.Vad är ett föreläggande?

Ett föreläggande är ett dokument från patentverket som innehåller kritik mot ansökans utformning eller innehåll. Förelägganden besvaras lämpligast av en patentkonsult.

25. Varför ska förelägganden besvaras i två steg?
Förelägganden finns av två sorter: Formella och Tekniska, där formella besvaras i ett steg medan tekniska ska besvaras i två steg. Anledningen är att det inte går att veta om det tekniska föreläggandet går att besvaras och att föreläggandet ofta går att besvara på flera olika sätt. Det är därför nödvändigt att konsulten i ett första steg lämnar en rapport till klienten om huruvida föreläggandet går att besvara eller om det går att besvara på flera olika sätt och först i ett andra steg utformar det egentliga svaret som sänds till PRV.

Detta ger klienten en möjlighet att avstå från det andra steget om det ändå inte är genomförbart, vilket är kostnadsbesparande. Därtill får klienten en möjlighet att avgöra vilket av flera sätt att besvara föreläggandet som är bäst. Detta kan bara klienten avgöra med utgångspunkt från sin ekonomiska situation eller beroende på hur uppfinningen utvecklats sedan ansökan lämnades in. Elman Patent besvarar naturligtvis alltid tekniska förelägganden i två steg, vilket är det självklara.

26. Kan förelägganden besvaras på olika sätt?

Ja, det är mycket vanligt att det finns flera olika sätt att besvara ett föreläggande på. De olika tillvägagångssätten kan leda till olika riktat skyddsomfång, de kan också ha olika goda möjligheter att kunna drivas framgångsrikt. Det är viktigt att välja rätt och är du osäker bör du diskutera med din patentkonsult!

27. Vilket sätt att besvara föreläggandet ska jag välja?

Syftet med olika patentansökningar kan vara väldigt olika så en fullständig beskrivning blir alltför lång för detta forumet. Under antagandet att ett reellt skydd som kan användas mot konkurenter är det önskade, finns ett par riktlinjer.

1. Produkten kan se annorlunda ut senare i utvecklingsprocessen än vid tidpunkten ansökan skrevs. Det gäller då att välja svarssätt så att man får ett skydd riktat mot produkten så som den nu ser ut.

2. Väljer man att sträva efter ett snävt skydd kan man komma snabbare och billigare undan, men ett vitt skydd är oftast mest eftersträvansvärt.

28.Hur får jag patent i utlandet?
Det går att direkt ansöka om utländska patent, men oftast vill man skjuta kostnaderna för utländska patentansökningar så långt framåt i tiden som möjligt. Därför börjar man oftast med en svensk ansökan eftersom dessa är jämförelsevis billiga och svenska patentverket är snabbt och ger internationellt sett mycket tillförlitliga utlåtanden.

Inom ett år efter inlämning av den svenska ansökan måste utländska följdansökningar lämnas in och ett bra sätt att ytterligare skjuta följdkostnader framåt är att lämna in en så kallad PCT-ansökan. Inom 30 månader från inlämningen av den svenska ansökan måste sedan nationella eller regionala ansökningar lämnas in. I Europa är det fördelaktigaste att lämna in en Europeisk ansökan.

29. Vad kostar det att få patent?

Kostnaderna för patent är delade i officiella kostnader och konsultkostnader, där konsultkostnaderna är de största. De officiella kostnaderna betalas till patentverken och är olika i olika länder, dessa är delade i olika poster för bland annat inlämning och granskning. Senare tillkommer även officiella kostnader för publikation och årsavgifter.

För en svensk ansökan är inlämningsavgiften 3000:-.

För detaljerad information om de olika officiella kostnaderna i andra länder, kontakta Elman Patent.

30. Vad konsultkostnaderna för att få en patentansökan utformad?

Medan de officiella avgifterna - med vissa förbehåll - är fasta, blir de total konsultarvodena för utformning av olika ansökningar naturligtvis olika stora och det finns inget standardarvode. Uppenbart kostar det mindre om uppfinningen är enkel än om den är komplex, på samma sätt kostar det mindre om den är lättförståelig än om den är komplicerad och en patentansökan på en uppfinning avseende enkel teknik tenderar att vara mindre kostsam än en uppfinning inom avancerade tekniska och naturvetenskapliga områden.

För detaljerad information om konsultkostnaderna i ett specifikt fall, kontakta Elman Patent.

31. Hur kan jag sänka kostnaderna för mitt patent?

Störst kostnadssänkning kan man uppnå genom att anlita en patentkonsult som inte åtar sig ombudskapet gentemot patentverket, en så kallad spökskrivare, så som Elman Patent. Man måste då vara beredd att själv lämna in ansökan och annan formalia. Genom att bidra med egna ritningar och genom att utforma en bra beskrivning av sin uppfinning kan man också sänka sina kostnader.

32.Vad är en spökskrivare?

På patentbyråer sköter patentkonsulter tekniska och juridiska frågor medan patentassistenter hanterar administrativa ärenden. Varje konsult måste alltså bära två personers löner och omkostnader, sina egna och sin assistents, vilket belastas klienten kostnadsmässigt.

En spökskrivare är en patentkonsult som saknar egen assistent och följaktligen bara behöver bära en persons omkostnader. På så vis kan en spökskrivare bli avsevärt kostnadseffektivare än patentbyråer. En sådan konsult åtar sig dock aldrig den administrativa hanteringen, vilken dock är mycket liten första året efter inlämning och liten de första 30 månaderna. Därefter bör ärendet lämnas till en patentbyrå.

Elman Patent verkar alltid som spökskrivare och har samma höga kompetensnivå som i branschen i övrigt vad gäller tekniska och patenträttsliga frågor.

33. Förhandlingar vid patentintrång

Gör ett företag intrång i ett annat företags patent löses konflikten normalt med förhandlingar mellan företagen, inte med domstolsprocesser. Förhandlingar kan genomföras snabbt och förknippade med jämförelsevis låga kostnader, så det ligger i båda parternas intresse att välja förhandlingar och detta är också det normala sättet att lösa en tvist.

Förhandlingar sker normalt bakom lyckta dörrar och ofta är de enda som känner till att förhandlingarna skett de båda parterna, så möjligheten till förhandlingar vid patentintrång är mindre väl känt bland allmänheten.

Innan förhandlingar påbörjas är det klokt att först begära ett utlåtande från Elman Patent om huruvida patentintrång verkligen föreligger och få rådgivning om den fortsatta hanteringen.

34. Domstolsprocess vid patentintrång

Domstolprocesser vid patentintrång är ovanliga och utgör en sista utväg om förhandlingar mellan två parter misslyckats. Vid en konflikt avseende patentintrång ligger det i båda parters intresse att lösa konflikten med förhandlingar, som både är snabbare och är mycket mindre kostsamma än domstolförhandlingar.

En vanlig föreställning bland allmänheten är att domstolsprocesser är enda sättet att lösa en konflikt, vilket är helt felaktigt och utgör ett mycket ovanligt tillvägagångssätt. Anledningen till att denna myt uppkommit är att domstolprocesser är offentliga och därför blir omskrivna i media, medan förhandlingar inte är offentliga och därför omskrivs så sällan att de är nästan helt okända för allmänheten.

Denna myt får ibland uppfinnare att tro att de måste ha ett kapital motsvarande vad en domstolsprocess kostar, för att kunna dra någon nytta av sitt patent. Detta är förstås helt oriktigt och de allra flesta patentintrång löses med affärsmässiga förhandlingar.

35. Preventiv verkan av patent

Innan försäljning av en produkt eller tjänst påbörjas kan det vara klokt att genomföra en så kallad FTO-undersökning (Freedom To Operate). Med en sådan kan man i förväg få reda på om produkten kommer att göra intrång i en konkurrents patent. Om FTO:n indikerar att så är fallet, kan det ibland finnas anledning att inleda med förhandlingar med patentinnehavaren eller att avstå från att börja sälja produkten. Ett potentiellt patentintrång kan i så fall undvikas och i många fall blir patentinnehavaren inte ens medveten om att en sådan konflikt hade kunnat inträffa. När en konflikt undvikts på detta sätt, har patentet haft en preventiv verkan.

36. FTO (Freedom To Operate)

FTO är förkortning av Freedom To Operate och utgörs av en undersökning som avser att utreda om en produkt eller tjänst riskerar att göra patentintrång i en konkurrents patent. Normalt är det inte uppenbart vems patent man riskerar göra intrång i, så typiskt är en FTO uppdelad i en sökningsdel och en intrångsundersökningsdel.

Sökningsdelen görs på ett sätt som påminner om databassökningen i en nyhetsgranskning, men riktas annorlunda och genomförs på ett annat sätt. Intrångsundersökningsdelen utgörs av en rapport med en serie patentintrångsundersökningar avseende de patent som framkommit i sökningsdelen.

Elman Patent tillhandahåller naturligtvis FTO:er.